Den svaga kronan är ett bekymmer för många, utom möjligen för dem som säljer hotellrum till turister i Sverige. Men den som driver en importfirma bör ha en strategi för att behålla lönsamheten. Så här kan den se ut.

Varför är kronan svag? De flesta bedömare skyller på Riksbanken. I sin iver att försöka nå upp till inflationsmålet på 2 procent har Riksbanken sänkt räntan – inte för att stimulera ekonomin, vilket är det vanliga – utan för att höja importpriserna och därmed inflationen.

Det finns företag som vinner på den svaga kronan, och det finns förlorare. Grovt förenklat kan man säga att den som importerar varor och måste betala i till exempel dollar eller euro, är förlorare. Medan den som exporterar varor, säg gruvbolaget Boliden som säljer metaller, är vinnare eftersom alla betalningar sker i dollar.

Men så svart eller vitt är det ju inte. I själva verket finns det inte så många rena exportföretag kvar i Sverige. De varor som exporteras innehåller ofta komponenter som i sin tur importeras. I snitt har svenska exportföretag ett så kallat importinnehåll på hela 40 procent enligt Business Sweden. Gungorna och karusellerna närmar sig varandra.

Allt fler företag handlar dessutom med tjänster och inte varor, och då är det andra kostnader som spelar in. Löner i andra länder, transporter och hotellrum, till exempel.

chris-briggs-VK7jXtOtEuM-unsplash
Storföretag kan alltid valutasäkra sig, men i praktiken är det få som gör det. Anledningen: Då måste man ändå ta en position, det vill säga gissa vilken nivå man ska säkra sig på. Svårt även för proffsen – men på kort sikt är det knappast någon som förutspår en uppgång i kronans värde. Inflationen är låg, inflationsförväntningarna är låga – så gissningen är att räntan förblir bisarrt låg.

Om du nu driver ett litet importföretag, det vill säga säljer utländska varor på den svenska marknaden, har du tvingats se hur det du köper in har blivit bortåt 10 procent dyrare sedan 2016. Risken är att lönsamheten sjunker i samma takt. Vad gör du då?

Reptilhjärnan säger ”vältra över på kunden och höj priserna med 10 procent”. Det är exakt vad Riksbanken vill, för om alla gör så, stiger inflationen. Men kunderna kanske inte är med på noterna.

Plan B säger ”förhandla med dina utländska leverantörer, så att de sänker sina priser”. Den är inte dum. Om leverantören sänker sina priser med 5 procent och du höjer dina med 5, så är du skadeslös, leverantören har förlorat och Riksbanken har ändå fått lite inflation.

Men om kunderna håller i plånboken kommer den där förhandlingen att resultera i det troligaste scenariot: Leverantören sänker lite, du höjer men tvingas se volymen sjunka, Riksbanken blir dragen vid näsan och kunderna är de enda som går skadeslösa.

Det bästa är om du kan ha en viss flexibilitet i din ekonomi. Det innebär att se till att dina avtal med kontrahenterna inte skrivs på för lång sikt. På det viset behåller du manöverutrymme.

 

 

New call-to-action