I tider av årsbokslut och arbete med att summera föregående år kan det vara viktigt att fundera på att alla kostnader och skulder bokförs på bästa sätt. Här ger vi råd hur du hanterar ett företagslån redovisningen.
Vanliga konton för bokföring av lånekostnader
Till kategorin kortfristiga lån räknas skulder som skall betalas tillbaka inom ett år och ska bokföras på ett 28-konto, t.ex. 2840 (Kortfristiga låneskulder). Långfristiga lån är de lån som har en längre återbetalningstid än ett år och ska bokföras på ett 23-konto, t.ex. 2350 (Andra kortfristiga skulder till kreditinstitut).
Ränteutgifter för långfristiga skulder bokförs på konto 8410 (Räntekostnader för långfristiga skulder) och för kortfristiga skulder på konto 8420 (Räntekostnader för kortfristiga skulder).
Alla eventuella övriga kostnader för lånet, som uppläggnings- faktura- eller påminnelseavgifter, bokförs på konto 6570 (Bankkostnader).
Så här gör du
Ett nytecknat kortfristigt lån på 100 000 kr med en uppläggningsavgift på 1% av lånebeloppet (1000 kr) kan alltså bokföras så här:
|
Konto |
Benämning |
Debet |
Kredit |
|
2840 |
Kortfristiga låneskulder |
|
100 000 |
|
1930 |
Företagskonto |
100 000 |
|
|
6570 |
Bankkostnader |
1 000 |
|
Om lånet ska betalas av med rak amortering under fem månader (20 000 kr) och räntan är 5% (417 kr) bokförs första avbetalningen så här:
|
Konto |
Benämning |
Debet |
Kredit |
|
2840 |
Kortfristiga låneskulder |
20 000 |
|
|
8420 |
Räntekostnader för |
417 |
|
|
1930 |
Företagskonto |
|
20 417 |
Bokföring av ett privat lån till företaget
Om företaget lånat pengar av dig eller annan delägare ska du inte använda samma konton som om lånet kom från en bank eller ett finansinstitut. Använd istället konto 2393 (Lån från närstående personer, långfristig del). Räntan bokförs däremot likadant på konto 8410 (Räntekostnader för långfristiga skulder).
Tänk på att privat utlåning till eget bolag omfattas av en rad begränsningar. Det måste föreligga ett verkligt kapitalbehov i företaget och räntan får som högst vara "marknadsmässig", vilket brukar innebära statslåneräntan + 1–3%. Om Skatteverket bedömer att räntan är för hög kan den anses som utdelning eller lön.
