3 min läst

Nyårskrönikor i all ära, men det är ändå framtiden som är det viktiga. ”Ring ut det gamla… ring in sanningens (makt) till oss som famla…” skaldade Tennyson. Nog famlar vi när det gäller att spå vad som ska hända under resten av 2020, men några saker är nästan säkra.

Vilka förändringar kommer att ske under 2020?

Till det mest säkra hör att det blir EM i fotboll, sommar-OS i Tokyo, och i november blir det presidentval i USA. Det är betydligt vanligare att en sittande president blir återvald än att han inte blir det, så jag håller en slant på att vi får dras med Trump i fyra år till. På senare tid har handelskriget mellan USA och Kina tonats ned genom ett partiellt handelsavtal. Men totalt sett måste nog Donald Trump fortsatt betraktas som en stor osäkerhetsfaktor för ekonomin.

En mer osäker händelse som väntas nästa år är brexit. Efter premiärminister Boris Johnsons storseger i decembers brittiska parlamentsval – där han fick egen majoritet – har dock osäkerheten minskat något. Det verkar som om det faktiskt blir ett utträde ur EU den 31 januari. Men då inleds en övergångsperiod som ska vara året ut, under vilket det omtalade utträdesavtalet ska skrivas. Jag tror brexit kan bli stökigt, särskilt för små och medelstora företag som knappast har haft en chans att förbereda sig på riktigt genom alla turer.

Bland de inhemska händelser det talas om är att Riksbanken kommer att höja styrräntan. Allt fler bedömare uppmanar nu riksbankschefen Stefan Ingves att komma bort från ”minusträsket”, som de anser har skapat stora skulder hos privatpersoner, enorma samhällsklyftor och dålig avkastning på folks pensionssparande. Samtidigt kan man argumentera för att det är fel tid att höja när konjunkturen viker.

Apropå det – de svenska prognosmakarna är inte alltför optimistiska om helåret 2020. Enligt Nyhetsbyråns Direkts insamling tror de flesta att BNP kommer att hamna på långa 1,0–1,2 procent nästa år och att arbetslösheten kommer att stiga till mellan strax över 7 procent jämfört med 6,7–6,8 för 2019. Ingen tror att inflationen når upp till målet på 2 procent.

Till det kommer att hushållens stämningsläge om ekonomin är svagt, enligt Konjunkturinstitutet. Själv försöker jag hålla stämningsläget uppe så gott det går, för det är som danskarna säger inte hur man har det utan hur man tar det. Oavsett vad framtiden för med sig.

 

New call-to-action